Borsten tuperar det platinablonda håret. Det ser inte ens äkta ut. Extensions och utväxt på plats. Håret som var förut brunt är nu blont, nästan vitt. Någon nyans för mörk foundation ligger som en mask över ansiktet och en kant går att följa under hakan. Ett lager mascara och sedan tio-tjugo till. En sakta tranformation från vanlig människa till den alla vill vara. Skolan börjar snart men vad gör det? Är man cool så kommer man sent, kanske till och med skolkar. Hon rätar till det vita linnet på kroppen och skådar sitt verk. Ser sina jeansleggins sitta på hennes smala ben, hur push-up behån gör som den ska och hur det vita linnet visar alldeles för mycket hud. Hon nickar och tar upp sin väska, drar handen genom håret och tar upp mobilen.
Tjaow, kmr u elr ;P
Hon skriver ett jakande svar. Hon tar lite foundation på läpparna och tar på sig sina skor. Hon går mot bussen och behöver inte vänta länge. Hon kliver på och möts av tre andra platinablonda tjejer. Hon ler mot dem och svänger med höfterna när hon går fram till dem. De är tjugo minuter sena men på väg till skolan.
De kliver av vid den gula skolan av tegelstenar och går till sitt klassrum. Lärarens blick skvallrar om att hon tänker skriva upp deras sena ankomst men de bryr sig inte, de är coola. En mobil låter och man kan inget annat tro än att det är just den platinablonda tjejen som glömt stänga av ljudet. Mobilen snabbt fram och blickar mot henne. Hon skrattar fejkat och tuggar på tuggummit som är i hennes mun. Ett sms om en fest visas på hennes skärm och hon skrivet att hon kommer. Hon sitter med mobilen i handen resten av lektionen och böckerna är inte ens öppnade. Vad hade dem för lektion? Kanske historia? Hon svänger med sina höfter lite väl överdrivet när hon går ut från klassrummet med de tre andra tjejerna efter sig. Hon vet hur det känns att ha allas blickar på sig, de granskar henne från topp till tå. De gillar vad de ser och de som påstår annat är bara avundsjuka. Visst är det så det är? Är man snygg, populär och cool så är det så det är. Ett cigarettpaket far upp ur väskan och bakom skolan så tänds fyra stycken. Ett moln av rök bildas i luften och det stinker riktigt mycket. Hon tar ett bloss och hostar till. Egentligen hatade hon att röka, men vad gör man inte för att det är coolt, dessutom har det blivit godare och ett sug har börjat kännas. Hon fimpar och börjar dra sig in igen. Hon går in på en toa och tar upp parfymen ur väskan. Tre gånger trycker hon på den blanka delen som får parfymen att ge en kylig dusch. Det borde duga för att dölja lukten. Hon går till klassrummet men ångrar sig och går bort till sina vänner. De pratar om festen som nu är en självklarhet. Lektionen slutar och deras klass kommer ut ur klassrummet. Den mobbade flickan, hon som inte är som barbie. Hon har ju svart hår och är lite rund, ja just hon går förbi och en fot far ut framför henne. Hon faller till marken och de fyra blondinerna fnittrar.
”Klumpiga emojävel, kan du inte ba gå å dö?” säger den platinablonda tjejen och tjejens ögon tåras. Elaka flin pryder blondinerna. Den svarthåriga tjejen springer iväg och blondinerna nickar nöjt. Det var dagens första offer.
De bestämmer sig för att dra mot stan, skippa skolan. Det är onödigt att lära sig något när man ändå ska bli modell ju. De går till McDonalds och beställer mat. De kan ju äta hur mycket de vill, de går ändå inte upp i vikt eller blir feta. De är på stan tills de drar hem för att förbereda sig för festen.
Det blonda håret är uppsatt i en svans och ögonfransarna har fått ännu mer tortyr. På läpparna ligger lite läppglans över ett lager foundation. Underkläderna är bytt till en rosa bh och ett par svarta stringtrosor utifall det skulle bli något. Över det sitter en tunika som knappt når över bakdelen på denna platinablonda tjej. Hennes ben är bara och hennes skor pryds av svarta, högklackade skor. Hon beger sig till festen och där är musiken hög. Hon får snabbt ett glas med okänt innehåll i och hon sväljer det snabbt. Alkoholen far upp till hennes hjärna och en suddig hinna läggs över allt. Hon vinglar fram till en kille och sluddrar ett hej. Killen ler och är med på noterna. De går till ett sovrum och låser dörren efter sig. Hon Kysser killen och för händerna under hans tröja. Hon drar av honom tröjan och han kysser henne på halsen. Hon smeker hans fasta mage med klart synliga magmuskler och börjar sedan knäppa upp hans byxor. Hans ena hand är på hennes högra bröst och den andra är på väg ner under hennes tunikas kant. Hon drar ner hans byxor och de faller ner på sängen. Ett stön lämnar hennes mun när hans finger far in i henne och snart är leken på gång på riktigt. En lek som är hennes favorit.
Efter leken med den okände killen fortsätter hon i jakt på mer kul. Hon får tag på ett till glas med den mystiska alkoholblandningen och tvekar inte en sekund innan hon sveper det. Hon rättar till klänningen och får syn på en ny kille. De dansar och hon trycker sina bröst mot honom samtidigt som hennes hand letar sig neråt. De lämnar dansgolvet och beger sig till ett nytt sovrum. Samma procedur som med förra killen och efteråt fortsätter hennes jakt efter nya lekkamrater. När festens tempo dragets ner lämnar hon festen och går hem. Kraftigt berusad vinglar hon fram och hon kisar för att se om någon sitter på bänken. En ful kvinna sitter med en kasse från systembolaget. Platinatjejen sätter sig bredvid och vilar en stund. Hon reser sig sedan snabbt och tappar nästan balansen.
”Jag brukade vara som dig.” säger kvinnan plötsligt och den blonda tjejen kollar chockat på kvinnan. Hur skulle den här kvinnan kunnat vara snygg, populär och bekymmerslös?
”Sätt dig ner så berättar jag” säger kvinnan som svar på hennes tankar. Platinatjejen tvekar men sättersig ändå ner.
”Jag var populär och litade på mitt utseende. Svårt att tro när man ser mig nu, men förut så var jag faktiskt snygg. Jag brydde mig inte om skolan, tänkte jobba som modell eller något. Jag rökte ett paket om dagen och många tyckte jag var den coolaste dem sett. Jag sa dumma saker till de som inte var populära, till de som var utstötta. Varje helg var det fest och jag sa aldrig nej eftersom det innebar gratis sprit. På festerna hände det att jag fick till det med fler än en kille per natt. Jag sminkade mig överdrivet mycket och åt skräpmat hela tiden. Förr så blev jag inte tjock men nu har rättvisan sagt sitt. Alla hamburgare har satt sig på låren och magen och mina bröst är hängiga. Jag röker två paket om dagen därav min raspiga röst.” kvinnan slutar prata för ett tag men fortsätter kanske fem sekunder senare. ”Mitt ansikte blev som det blev av allt smink. Jag visste att jag var alkoholist när jag var 17 år men jag brydde mig inte och se vart drickandet har fört mig. Jag har inget hem, ingen bil, inget jobb, ingen som ens vet vem jag är. Jag brydde mig aldrig i skolan och hoppade av innan någon hann säga ”gymnasium”. Haha, jag blev gravid när jag var 16 och visste inte vem fadern var. Jag höll mig ifrån att dricka, det var ett barn i mig. När hon föddes så hade jag äntligen någon att älska och någon som inte skulle gå sin väg. Jag försökte uppfostra henne men utan lön och alltid med en flaska i handen så var jag ingen mor, jag var en barnmisshandlare. Jag slog henne aldrig, men jag tog ju inte hand om henne. Jag gav henne inte vad hon behövde. Socialen tog henne ifrån mig innan hon fyllt fyra och det var något som slog om i mitt liv. Något som fick mig att ångra allt jag gjort i mitt liv.” De sista orden tonas ut och hon för händerna framåt och det klirrar i kassen. Hon ser på den blonda tjejen med bedjande ögon. ”Tänk om lilla vän, tänk om och bli inte som jag. Hitta det riktiga livet” Tårar rinner ner och bildar svarta ränder ner för platinatjejens kinder. Hon nickar och ställer sig upp. Hon går några steg men stannar sedan och vänder sig om.
”Tack, tack för att du fick mig att inse sanningen. Jag ska skärpa mig, innan det är försent.” säger hon och kvinnan ler. Platinatjejen börjar gå hemåt igen och efter den dagen ville hon inte längre vara platinatjejen. Efter den dagen bestämde hon sig för att hitta livet, det riktiga livet.
Jag måste bara säga att det här är inspirerat från det jag ser när jag kommer till skolan. Jag ser dessa platinablonda tjejer och även andra som beter sig som dem. De dricker, röker och har väldigt mycket sex. Det är så att jag tycker synd om dem eftersom de inte förstår hur det kan bli för dem när de inte bryr sig om skolan utan litar på sitt utseende som de har kvar i 5, max 10 år till. Deras klädval gör att de kan bli våldtäcktsoffer. Jag vill så gärna säga till dem, be dem tänka om med sitt liv. Men de skulle väl bara skratta åt mig nu, men om några år hade de önskat att någon bad dem skärpa sig. De förstör sig själva...
Ursäkta för att den är dålig men den har en mening iallafall... Det var det jag ville få sagt, att man kanske ska tänka om lite...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar